Jag ska här försöka ge några enkla svar på frågor jag ofta stöter på om Kristi kropp och biblisk enhet. Obs att detta är snabba och enkla svar, men syftet nu är just att ge sådana.

Vad är kyrkan, Kristi kropp?

Kyrkan, ekklēsia, är Jesus Kristi representation, en övernaturlig närvaro av Jesus Kristus genom den Helige Ande (Ef 1:23).

Vem tillhör kyrkan, Kristi kropp?

Var och en som är döpt, tror och bekänner att Jesus är Herre tillhör kyrkan (Rom 10:9–10; Rom 6). Då är man i Kristus. Man kan antingen vara i Kristus eller utanför Kristus – ”han har frälst oss från mörkrets rike och satt oss i den älskade Sonens rike” (Kol 1:13). Det finns inga mellanlägen eller gråzoner. Antingen är man innanför eller utanför. Och det beror helt av Guds nåd.

Kristi kropp, där Kristus är huvudet!

Hur vet man att det är en kyrka man tillhör?

Om du bekänner Jesus Kristus som Herre, tror och är döpt tillhör du Kyrkan. Alltså samma kriterier som att tillhöra Kristus. Punkt. Du kan tryggt vila i det. Några andra bibliska kriterier finns inte. Sedan har kyrkan många former, kulturer, med en mängd uttryck – från en lidande koptisk församling i Egypten, med uråldriga sånger men en vilja att dö för Jesus, till en Hillsongförsamling på Manhattan. Där två eller tre är församlade i Jesu namn är han mitt ibland dem (Matt 18:20).

Kyrkan är inte bara ”andlig” utan har en yttre, synlig form. Den första församlingen är det bästa exemplet på kyrka som den beskrivs i Apg 2:38–42:

38 Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. 39 Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar.” 40 Också med många andra ord vittnade han och uppmanade dem: “Låt er frälsas från detta bortvända släkte.” 41 De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.

42 De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.

Här finns flera av de saker som kännetecknar kyrkan:

• Evangeliets förkunnelse
• Omvändelse, tro och dop
• Andens liv
• Apostlarnas lära (Bibeln och den sunda läran)
• Gemenskapen i Kristus
• Brödsbrytelsen (nattvarden)
• Bönerna

Man kan utifrån Bibeln nämna fler saker, men detta är basics i nytestamentlig syn på vad som är kyrka.

Vad är biblisk enhet?

Det finns en Kristi kropp, inte många kroppar. Det finns enligt Paulus en kropp och i denna kropp har vi Andens enhet (Ef 4:3–5). Denna är ett andligt faktum – den finns och ska bevaras – och är ganska naturligt. Om man blir frälst genom Andens verk så är det naturligt att man också blir ett med de andra troende i Kristi kropp genom Andens verk (1 Kor 12:13). Det betyder att alla troende är ett, samtidigt som Jesus vet att det är ett projekt att be om att de ska bli ett (Joh 17:21). All enhet bygger på enhet i tron – och börjar med att man lägger ner frikyrklig eller ortodox eller romersk-katolsk triumfalism, dvs. tanken att det är just vi som har det: ”en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla. (Ef 4:4–6).” All Guds barn har Gud till far. Och precis som alla barnen till en förälder tillhör samma familj så tillhör alla Guds barn samma familj.

Är vissa församlingar eller kyrkor mer kyrka och andra mindre kyrka?

Man kan inte säga att den eller den kyrkan är 75% eller 50% eller 99% eller 100% Kristi kyrka. Antingen är det en kristen kyrka eller är den det inte.

Vilken är den äldsta kyrkan?

Den äldsta kyrkan var den judiskt kristna församlingen i Jerusalem och dess lemmar spreds sedan ut kring hela medelhavsområdet och troligen ända bort till Indien. Inget befintligt kyrkosamfund kan göra anspråk på att ensam ha rötterna. Närmast kanske då syrisk kristendom skulle ligga, men de historiska frågorna kring detta är mycket komplicerade. Det vettigaste svaret rent historiskt är att kyrkan snabbt spreds över den kända världen och att kyrkan sedan fanns i världens alla hörn. Man kan beskriva spridningen som en solfjäder med skaftet i Jerusalem och sedan spridning åt många håll.

Har någon kyrka hela sanningen?

Inte något enskilt kyrkosamfund, och det är nog en poäng med det. Paulus ber att vi ”tillsammans med alla de heliga ska kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå (Ef 3:18–19 min kursiv).” Det betyder att vi är beroende av den andre för att förstå! I Paulus sammanhang gällde det splittringen mellan judar och hedningar och bönen gällde säkert först att de båda tillsammans skulle kunna greppa allt gott som finns i Kristus. Idag betyder det att alla de som bekänner Kristus behöver varandra för att förstå Guds rådslut.

Kan andra kyrkor än de historiska ha fullheten?

Fullheten har vi i Kristus och i den Helige Ande. Den är inte beroende av tid eller rum eller historia. De historiska kyrkorna har ett rikt arv att förvalta och det ska inte föraktas. Tvärtom. Men samtidigt kan miraklet från pingstdagen hända var som helst, kanske under jorden i en kyrkan i Nordkorea: evangeliet förkunnas, människor tar emot, döps och börjar leva – och dö i Kristus. Eller Hizbollafanatikern från Iran som mötte Jesus precis som Paulus gjorde.

Vilket värde har de historiska kyrkorna?

Enormt! värde! De har trots många felsteg burit tron genom historien. Anden har lett de kristna i olika tider och kulturer att leva ut och formulera kristen tro och vi har mycket att lära oss av detta. Trosbekännelserna är t ex frukten av en flerhundraårig kamp för tron som vi fortfarande kan glädjas åt. Vi är ett med alla de heliga, med alla de troende och martyrerna eftersom vi är i samma Kristi kropp som de. Samtidigt kan man ha en alltför romantisk syn på t ex kyrkofäderna eller munkordnarna eller reformatorerna. Detta kan man snabbt bli befriad ifrån om man t ex ser vilka fruktansvärda saker många av dessa kan säga om Guds egendomsfolk. Men allt det goda Gud har gjort genom historien tillhör oss och när man läser de gamla författarna slås man ofta av djupen i deras liv med Gud.

Men det är befriande att se att det både finns kött och ande i de historiska kyrkorna, precis som det gör i ditt och mitt liv. Så: låt oss inte förakta andra troende och deras liv med Gud. Vi kanske inte förstår allt, men Gud ser till hjärtat!

Har frikyrkor sakrament?

Vi vet att de klassiska kyrkorna har sakrament och räknar mellan två och sju sådana. Men har frikyrkan sakrament? Först är det en fråga om ord. Dopet och nattvarden kallas i större delen av kristenheten för sakrament, men av andra t ex ”heliga handlingar”. Det är handlingar kristna gör för att Jesus har befallt det och att man tror att Gud använder dessa för att förmedla sin nåd. På grekiska kallas de mystērion, vilket på latin blir sacramentum, därav ordet. Man har också olika syn på vad som händer när man tar emot ett sakrament, t ex döps eller får nattvarden. Ett antal olika sådana ”heliga handlingar” som är bibliska har sedan klassats som sakrament, t ex smörjelsen av sjuka eller konfirmationen, som egentligen är en rest av när apostlarna förmedlade andedopet i Samarien (Apg 8:14–17). Man kan diskutera hur många handlingar som kan kallas sakrament. Luther t ex ändrade uppfattning under sitt liv men räknade alltid med dop och nattvard och ibland också med bikten.

Det som gör att man får del av nåden genom sakramenten är enligt evangelisk uppfattning att Ordet och Anden verkar genom de yttre medlen. Men man begränsar dem inte till de yttre medlen.

Det man kallar sakrament kommer nog naturligt när man söker Gud och lever i Anden. Därför finns ofta ”sakrament” i pingstkarismatiska sammanhang fast man inte kallar dem så: man lägger händer på de sjuka och smörjer med olja, man avskiljer heltidstjänare genom handpåläggning, man praktiserar att bekänna synder för varandra och man håller äktenskapet heligt.

Varför blir det så många olika åsikter om kristendom och kyrka?

Allt hänger på vad man grundar sin tro på. Protestantisk/evangelisk tro grundar sig på Bibeln, som i sin tur naturligtvis tolkas på olika sätt. Ortodox och romersk-katolsk tro ger utvecklingen av lära och gudstjänst med mera efter apostolisk tid en viktig roll i något man kallar Traditionen. Detta är olika trossatser och bruk som man uppfattar som Andens verk. Meningsskiljaktigheterna kring kyrka och sakrament härrör från olika bibelsyn och olika syn på Traditionens roll.

Vilken är Guds dröm för kyrkan?

Guds dröm för kyrkan målas på ett underbart sätt i Efesierbrevet. Kyrkan är Kristi kropp som genom Anden förbereds för ett fantastiskt bröllop, där Sonen och Kyrkan vigs samman till ett. Jesus grundlade kyrkan och apostlarna vittnar så härligt om den. Låt oss älska Kristi kropp och alla dess lemmar, oavsett var och hur de tillber den Treenige Guden!