Något om apokryferna

Hur såg de första kristnas bibel ut? Fanns det någon kanon? Och vilka skrifter ingick i så fall i den?

Detta är ett gammalt svar på ett debattinlägg i Dagen, då min broder Anders Piltz skriver att de första kristna läste de gammaltestamentliga apokryferna i sina gudstjänster. Men detta är ett kraftigt förenklat påstående som kräver en kommentar.

  1. I praktiken fanns det av allt att döma en ’bibel’, en gammaltestamentlig’kanon’under första århundradet e Kr, dvs. en samling skrifter som man var överens om var auktoritativa. Det är sant att begreppet ’kanon’ användes först 367 av Athanasius, men det betyder inte att inte fenomenet fanns. Judarna hade aldrig inkluderat några andra skrifter än det vi kallar Gamla Testamentet. Sedan 1700-talet har man antagit att det bland judarna fanns en särskild grekisk kanon, den alexandrinska, som skulle ha inkluderat fler skrifter än den palestinska. Nyare forskning har emellertid visat att en sådan grekisk’kanon’aldrig funnits; tvärtom var hela judendomen enig om att citera samma böcker som auktoritativa (men till slutet av första århundradet e Kr pågick diskussioner om Predikaren och kanske Höga Visan). Det gäller även Filon av Alexandria och Josefus, som skriver på grekiska; ingen av dem brukar GT-apokryfer. Även kyrkofadern Hieronymus, som skapade den latinska översättningen Vulgata höll fast vid den judiska ’kanon’, men den senare västkyrkan inkluderade apokryfer.
  2. Alltså tyder allt vi vet på att det inte fanns det inte fanns någon bibel eller samling rullar på Jesu tid som inkluderade apokryfer. Apokryfiska skrifter var en del av en mängd utomkanoniska skrifter.
  3. De första biblar vi har som innehåller en samling apokryfer är de kristna handskrifterna från 300-talet. Först vid den här tiden är vi alldeles säkra på att apokryfer inkluderades, men då i kristna biblar, 250 år efter den siste apostelns död, och utan att ens de kristna var ense om att de skulle jämställas med de kanoniska böckerna.
  4. Det finns därför inga bevis på att de första kristna författarna – eller Jesus själv– skulle ha avvikit från sin tids judendom på den här punkten. De var ju själva judar (möjligen med undantag av Lukas). Apokryferna citeras knappast med säkerhet en enda gång i Nya Testamentet, vilket ledande forskare på området bekräftar. Eftersom vi alltså inte har bevis för att apostlarna och evangelisterna erkände apokryfer som helig skrift, kan man inte använda dem som stöd för att jämställa apokryferna med den oemotsagda ’GT-kanon’.
  5. Byggde Jesus på apokryfer? Redan bortsett från de betydande historiska svårigheterna med att se in i vad Jesus gjorde eller ej, är det ändå djärvt när Anders Piltz säger att det är uppenbart att många av Jesu kärnord och liknelser är inspirerade av olika apokryfer, eller att Jesus ”gjorde en liknelse” av Syrakord. Det finns utan tvekan en mängd paralleller mellan Nya Testamentet och skrifter som ’omgav’ GT och de första kristna vid den här tiden. Och Jesus och apostlarna kan mycket väl ha känt till en del av dem. Faktum är att det i bibelns kulturmiljö fanns en stor gemensam skatt av vishetsord. Men det är en annan sak att rakt upp och ner säga att Jesus använde apokryferna på ett så omfattande sätt.
  6. Men Jesu bror Judas citerar ju första Henoksboken (Judas 14f; 1Henok 1:9)? Och den är inte ens apokryfisk utan pseudepigrafisk, dvs. den tillhör en grupp skrifter som inte ansetts vara äkta skrifter av de författare de är uppkallade efter. Detta bekräftar det vi nyss sa: de första kristna var omgivna av en mängd skrifter. Men ändå har man inte heller i katolska kyrkan inkluderat Henoksboken i sin bibel. Vi vet inte vad Judas tänkte när han citerade Henoks profetia, men det kan vara värt att fundera över att han inte citerar Henok enligt seden vid skriftcitat utan säger att Henok ”profeterade”. Men här kan vi inte vara säkra.

Please note: I reserve the right to delete comments that are offensive or off-topic.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *