Fem byggstenar för en livslång relation

För fyrtio år sedan idag lånade jag pappas VW K70 och körde till Värnamo för att träffa en flicka som jag hade brevväxlat med allt intensivare under några månader.

Wow! Den kramen glömmer vi aldrig, bakom polishuset i Värnamo! Jag skulle medverka på någon samling i Kyrkan Ungdom och en predikant som var inbjuden pratade om – äktenskapet J! Festligt! Och lika festligt var det att han undrade om jag hade kyrkohandboken med vigselritualet på mig…

Rosor

Jag är så tacksam för de fyrtio första åren med Else-Marie! Vi har fostrat tre härliga döttrar, vi har sex barnbarn. Och finast av allt: vi har fått nåden att tillsammans leva med Gud. Alla dagarna var inte lätta. Vi har inte varit perfekta eller det perfekta paret. Men som någon sa igår om äktenskapet: Tänk att Gud av två trasiga kärl kan göra ett helt! Jag skriver inte detta för att försköna, och absolut inte för att göra någon ledsen som har tyckt relationsvägen varit stenig. Både att leva i en relation och att leva ensam är välsignat (se 1 Kor 7:27–40)! Men jag vill ändå tacka Gud och min älskling för de här åren!

Jag vill nämna fem viktiga byggstenar som kan hjälpa den som är på väg in i den här fasen av livet – eller som kämpar under den.

1. Se med hjärtat, inte bara med ögonen

Jag är så glad att det jag blev kär i inte bara var det yttre utan det inre, hjärtats fördolda människa. Jag har alltid tyckt att min fru är den vackraste kvinnan på jorden också till det yttre. Men jag minns hur jag i vår ungdom såg henne be och möta Gud. Och jag har under åren sett hennes hjärta för Gud! Du som är ung: titta inte bara på det yttre! Studera min flint, flickor: även din prins kommer nog att se ut så om ett antal år! Pojkar: leta inte efter en Barbie utan efter en gudskvinna! Tänk så här: vill jag äta frukost med den här personen 14 500 gånger, som jag nog har gjort med Else-Marie vid det här laget? Ser jag i den här personen ett hjärta både för Gud, för andra och som klappar extra för mig?

2. Bygg på Guds Ord

När det är tufft, och det är det i alla äktenskap då och då, är det vad säger Gud i sitt Ord som gäller. Känslorna kan säga: Jag vill uuut! Men Bibeln säger: vad Gud har sammanfogat det ska människan inte åtskilja. Känslorna kan säga: Jag vill gå MIN väg! Men Bibeln säger: ”och de två ska bli ett kött” (1 Mos 2:24). Vi är ett, och de jobbiga dagarna är det just detta man ska komma ihåg! Och det fungerar: när man håller fast vid bibliska principer ser man också att det håller. När man känner känslor för någon annan (vilket tack och lov aldrig drabbat oss) vet man vad Guds Ord säger. Min pappa var också min konfirmandlärare och han lärde oss att äktenskapsbrott r att bryta sig ut ur ett äktenskap, att bryta sig in i ett äktenskap och att göra sådant som bara hör til äktenskapet fast man inte är gift. Guds Ord skapar ramen och tryggheten kring relationen.

3. ”Adjustment in marriage”

I början av vår relation hade vi tio år äldre engelska vänner som gav oss goda råd – och mycket kärlek! De såg att vi var olika. Och OM vi är J. Så olika man kan tänka sig som personligheter, men delar samma värderingar, och har utan problem gjort samma strategiska val i livet. Tro inte att du kan eller ska ändra den andra/e! Det är upp till den Helige Ande och den personen. Istället får man arbeta på att ändra sig själv och be Gud om hjälp! ”Adjustment in marriage” var vad Charles och Joyce pratade om. Och det håller vi på med än idag. ;).

4. Uppskatta olikheter

Istället ska man uppskatta olikheterna. Vi brukar säga: ”Där du buktar ut buktar jag in och tvärtom”. Och det är bibliskt: Det står i 1 Mos 2:20 att Adam inte fann någon hjälpare ”såsom hans motsvarighet”, kenegdo. Det är som två pusselbitar: de kan inte vara lika, då fungerar inte pusslet. Adam fick den hjälp han behövde och Eva sin. Och det var Guds plan. Det är bra för en människa som jag som vill arbeta hur mycket som helst att sakta ner, behöva se andra sidor av livet, prata om huset eller trädgården eller barnbarnets födelsedagskalas. Hade inte min Else-Marie hjälpt mig med det hade nog inte livet varit så roligt. Och kanske hurdan jag är kan vara en hjälp för henne… Hoppas det i alla fall ;).

5. Those who pray together stay together.

Jag tror alla kristna par skulle hålla med om att de hade velat be mer tillsammans än de gjort och det är ju aldrig för sent att ändra på saker. Min fru börjar alltid be om allting. Det är så bra! Allt i livet ska omvärvas med bön!

Det andliga livet är helt avgörande för vardagslivet. Att leva i församlingen, att gå till gudstjänsten som familj och hålla fast vid Guds välsignade ordning. Att leva i församlingen så att den gången man behöver hjälp så finns den. En pastor, en vän som kan hjälpa till när vi inte själva ser hur vi ska gå vidare. Lovsången, Ordet, gemenskapen i församlingen, som är växthuset för allt liv. För äktenskapet är ingen privatsak. Det är ett liv ”i Kristus”. Alla lemmar är lika viktiga, oavsett om de lever ensamma eller i äktenskap. Men när vi bygger bedjande och Gudstillbedjande relationer bygger vi upp hela kroppen!

Så: tack Gud! Och tack Else-Marie för de första fyrtio åren tillsammans. Vi får se om det blir fyrtio till ;)!

Please note: I reserve the right to delete comments that are offensive or off-topic.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *